Lokalekonomidagarna i Sigtuna 2017

23-24 februari anordnade Hela Sverige ska leva Uppsala län respektive Stockholms län Lokalekonomidagar på Sigtunastiftelsen. All dokumentation kommer finnas här så småningom, men tillsvidare kommer här en kort rapport och tankar.

Lokalekonomidagarna i Alvesta 2016 var mina första, och jag sammanfattade de som att handla om hållbar lokal utveckling. Men för att förklara lite mer kan man säga att det handlar om cirkulär ekonomi och social ekonomi. Var är då det?

Cirkulär ekonomi handlar om att ersätta linjär tillväxt med kretslopp eller ”omväxt”, som Husby-Långhundra kallar det:

”Evig tillväxt är omöjligt i en värld med begränsade resurser. Genom att bryta den linjära kreditdrivna tillväxten och övergå till ”omväxt”, en cirkulär ekonomi där vi återskapar minst lika mycket resurser som vi förbrukar, kan resiliensen – motståndskraften – i öka. Vi kan då hantera olika kriser i omvärlden och minska ”importberoendet” av tjänster, livsmedel, råvaror och energi. Vi minskar vår sårbarhet, håller ner kostnaderna och ökar tryggheten och välmåendet i bygden.” 

Ju längre varje krona cirkulerar i det lokalekonomiska kretsloppet desto bättre mår lokalsamhället – konstateras i Husby-Långhundras lokalekonomiska analys. Det betyder nämligen att vi genom att köpa mat samt andra varor och tjänster som produceras nära oss slipper slösa på resurser. Vi slipper produkter som transporterats långväga, och vi ökar förutsättningarna att försörja oss lokalt. Min övertygelse är att det ger ett liv med mer kvalitet för oss alla.

Uppdaterat: Regeringen tillsatte 2016 en utredning om cirkulär ekonomi som presenterades i mars 2017. Här är en tydlig figur av hur resurser återanvänds cirkulär ekonomi:

Social ekonomi har jag också rapporterat om, och sammanfattade det som ”den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ och stiftelser och har allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft”.

Uttryckt annorlunda är social ekonomi allt som inte är offentlig sektor eller privat sektor – och medan en kärna som sagt är allmän- eller medlemsnytta är en annan kärna att all eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) tillhör den sociala ekonomin, dessa sänker tröskeln till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden – tex långtidsarbetslösa, sjukskrivna och nyanlända. I Uppsala län finns cirka ett 10-tal, varav i Tierps kommun två – Ting och kaka samt Tierps kretsloppsservice. 

Vinsterna av den sociala ekonomin syns inte alltid i ekonomiska bokslut, därför har det tagits fram metoder som socioekonomiskt bokslut och social redovisning – för att kunna visa på effekter som verksamheter har i bland annat minskade välfärdskostnader.

Hur kan den offentliga sektorn underlätta för social ekonomi? På dagarna efterfrågades en nationell strategi, men i väntan på detta fortsätter arbetet på olika håll. Coompanion i Uppsala län informerade om att det är på gång med en Mikrofond och samtidigt en plattform för social ekonomi.

Hur kan en kommun underlätta för social ekonomi? För det första måste politiker och tjänstepersoner vara insatta i vad social ekonomi, cirkulär ekonomi, lokalekonomi, idéburet offentligt partnerskap osv är. (Glädjande att Tierps kommun var på konferensen i form  av två tjänstepersoner från enheten Medborgarservice, som bland annat jobbar med näringsliv och landsbygsdsutveckling). Därefter att agera, en början är till exempel att sätta igång en överenskommelse-process. Det har bland annat Värmdö komun gjort, för att öka samverkan med idéburna organisationer, föreningar och näringslivets aktörer i syfte att utveckla och stärka arbetet inom det sociala området och inom integrationsarbetet. Områden går att avgränsa gemensamt, och det är viktigt att våga vara öppen i början av en process så att det inte är en viss part som sätter ramarna.

I väntan på detta kan vi lokalt göra vårt bästa.

Tobo har, precis som Husby-Långhundra, gjort en LEA – lokalekonomisk analys – som visar på ortens ”läckage” och visar på möjligheter för ökad lokal försörjning. Den går att läsa här (gör det!). Dessutom har Utveckla ÖTV kunnat identifiera flera behov och idéer under kvartalsfika, workshops mm.

Kanske är SVB-bolag (aktiebolag med särskild vinstbegränsning) något för ÖTV? För att möta behov och investera i möjligheter krävs kapital – vilket vi som bor och verkar på en plats kan bygga upp tillsammans. Röstånga Tillsammans är en utvecklingsgrupp precis som Utveckla ÖTV, som bildat Röstånga utvecklingsbolag. Utvecklingsgruppen äger 51% av aktierna, resten kan privatpersoner, företag och föreningar köpa. Med kapitalet har man bland annat köpt flera fastigheter: stationshuset och driver restaurang där, en nedgången byggnad som blev konsthall, fastigheter som rustas till bostäder.

”Om vi inte själv vill satsa eller investera i bygden, hur kan vi då begära att andra skall göra det? Vi tror stenhårt på bygden, och detta är ett sätt att visa det på. Och det är riktigt spännande!” – säger ordföranden.

Jag håller med om att det är spännande. Vi är alla delaktiga i att forma platsen där vi bor – med ett utvecklingsbolag blir vi delägare, och får kapital för att kunna investera.

Hoppas att jag med det här inlägget kunde sprida lite inspiration till dig från Lokalekonomidagarna!

/ Isabelle, ordförande