Vi börjar i slutet av året. Det senaste som hänt var nog att P4 Uppland kom på besök, efter att Upplands Nyheter något tidigare skrivit en artikel apropå att vi fått beviljat medel för projekt Framtidsfabriken. Kul att medierna håller koll på vad som händer! Rubriksättning i media är alltid spännande, i UN blev det ett citat från artikeln (”Det gäller att se helheten”) och i P4 blev det ”De får landsbygden att leva”. Tyvärr blir det ofta när det gäller landsbygd rubriker i stil med den senare: något som riskerar att spä på föreställningen om att landsbygd är något problematiskt som ska räddas eller överges. Visst är det på många sätt en kamp att engagera sig, men hur mycket av det är en självuppfyllande profetia på grund av omedvetna föreställningar om hur det ska vara? En fråga i radiointervjun var: ”Varför ska Örbyhus Tobo Vendel leva, när det är så nära till Uppsala?”. Den frågan osar urban norm – föreställningen om att stad är överordnat, och att boende på landsbygd (och förort, för den delen) ska hjälpas av ”närhet till stad”. Den urbana normen förstärks av felaktigheter som att Sverige skulle urbaniseras i form av massflytt från land till stad, när faktum är att städer främst växer befolkningsmässigt tack vare invandring och fler födslar. Normer överlag tenderar att vara hinder för att vara den du vill och bo där du vill. Vi behöver balans mellan stad och land, som vår riksorganisation Hela Sverige ska leva säger = jämlikhet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Vill du veta mer om urban norm kommer här några lästips:
Vad är urban norm?
Sluta förneka den urbana normen
Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Om en skulle svara på varför Örbyhus Tobo Vendel ska leva när det är så nära till Uppsala, då? En kan tänka så här: Varifrån kommer maten du äter (om du nu inser att du förlitar dig väldigt mycket på långtbortifrån-producerat, börja handla mer lokalproducerat!) och energin som ger ljus, värme, osv? Om det blir samhällskris, vilken plats skulle klara sig bäst? Landsbygd överlag – begreppet rymmer ju en stor variation av områden – har väldigt goda förutsättningar för en social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Jag säger inte att det bara ska finnas platser som ÖTV, jag säger att det är oroande att det fortfarande finns en föreställning om att vi enbart behöver städer, att det är en fråga om det ska finnas en mångfald av platser – när levande landsbygd är livsnödvändigt för oss allihopa (för biologisk mångfald inte minst). Att vara medveten om normer och att tänka långsiktigt är nödvändigt för att kunna fatta beslut både på individnivå och samhällsnivå: så att du kan välja en levnadsplats där du trivs och så att politiker kan välja att satsa på bostadsbyggande (kommunalt bostadsförsörjningsansvar), skola, vård mm inte enbart koncentrerat till städer. OBS att även politiker i kommuner utan städer som till exempel vår egen (Tierp har ca 6000 invånare, Örbyhus och Söderfors ca 2000 och flera tätorter med ca 1000 eller mindre) kan präglas av en urban norm som gör att man väljer att satsa på centralorten för att ”konkurrera” mot grannstäder, istället för att satsa på hela kommunen. Om politiker inte väljer att satsa på hela kommunen kommer invånare antingen att flytta från platsen eller så tar man platsgemensamt ansvar – till exempel genom att bilda kooperativ – för att exempelvis driva skola. Om politiker väljer att satsa på helheten så krävs likväl alla tar ansvar genom att vara engagerade, så att politiker faktiskt måste fatta beslut som är förankrade. En kärna oavsett vad är alltså att medborgare är delaktiga i samhällsutvecklingen – vilket är precis vad Utveckla ÖTV ska underlätta, och under 2017 har vi som tidigare år försökt skapa medvind på olika sätt.
Vi har haft kvartalsfika där politiker och medborgare möts: årets första blev inställt, men andra kvartalets hölls i Tobo med öppen agenda, det tredje i Tegelsmora där förstudien om Tegelsmoraleden som arbetats på under våren presenterades och årets sista (minnesanteckningar kommer) hölls i Örbyhus med koppling till projektet Ung och ingenting? om delaktighet i samhällsutvecklingen.
I november anordnade vi tillsammans med Tierps kommun och Leader NeDa en workshop på Örbyhus fritidsgård där unga 13-25 år fick visionera om framtiden och fick information om möjligheten till snabba pengar i form av checkar på upp till 30 000 kr för att genomföra arrangemang.
Under hösten har vi hjälpt till att starta en lokal matnod i Örbyhus, som innebär att det går att boka varor online från olika lokala matproducenter och sedan hämta varorna vid en gemensam utlämning. Ett enkelt sätt att främja småskalig och lokal matproduktion!
Under hösten har vi också samarrangerat en studiecirkel om demokrati tillsammans med Tierps riksteaterförening och ABF.
I september anordnade vi en Framtidsdag för hållbar utveckling vid stationen i Örbyhus.
I juli var vi med och anordnade ett öppet möte om Tegelsmoravägen och skickade sedan in en skrivelse till kommunen. Ännu har vi inte fått någon återkoppling, så det är något att fortsätta nysta i under 2018.
I juni hjälpte vi till att få ta över en skateramp – med ett hängivet gäng som nedmonterade, flyttade och monterade upp rampen och som i början på hösten anordnade en uppskattad skatedag med grillning.
I maj målade ett dussin människor gamla lekställningar i Kvarnparken, som fick sig ett rejält lyft.
I maj anordnade vi också Håll ÖTV rent som paraply för skräpplockningsaktiviteter – det blev en runda vid stationen och årummet i Örbyhus.
Under våren tog vi fram ett välkomstblad till nyinflyttade som numera finns med i kommunens inflyttningskasse.
Under våren spånade vi även på att snitsla hälsoslingor i Örbyhus, något som förhoppningsvis tar fart under 2018.
I apri anordnade vi i Tobo en visions- och trygghetspromenad tillsammans med Polisen och Tierps kommun.
I mars var vi med och anordnade Sveriges största klädbytardag.
I början av året fick vi tillgång till en lokal som medlemsföreningar får låna gratis för att ha möten i. Vi samlade in namnförslag genom facebookgruppen och namnet blev Underverket.
I övrigt har styrelsen under året följt upp diverse trådar, som korsningen vid Örbyhusmacken, frågor kring infrastruktur, renovering av allmännyttan på Skolvägen, ansökt om förstudiemedel, projektmedel, mm – och under året avslutades också projektet Ung och ingenting?. Varje vecka under året har vi medarrangerat Tillsammanscafé. Med stor risk för att saker glömts, tror jag årsresumén i alla fall får avrundas.
Allt som har hänt har hänt tack vare att det finns människor som är aktiva på olika sätt – som kommer på kvartalsfika, som roddar med skateramp, som besöker klädbytardag, som går på visionspromenad, som projektleder förstudier, osv. Rollen för styrelsen i Utveckla ÖTV är att underlätta engagemang – om du vill bidra är du varmt välkommen att anmäla intresse att bli ledamot! Årsmötet fattar beslut den 25/1 kl 19 – save the date!
Isabelle Axelsson, ordförande